Jöbb, jöbb.
Jag undrar vad (och om) förskollärarna/barnskötarna som jag arbetar med när jag är vikarie tänker när barnen rusar förbi dem för att säga till mig om nåt har hänt eller om de ska in och gå på toa.
De kanske inte reflekterar över detta.
Men jag har iaf lagt märke till det,
och jag tar det som en fin komplimang av barnen.
:)

Idag har det inte blivit några pärlplattor gjorda.
Jag har inga fler ställen att hänga dem helt enkelt.
Och jag har nästan inga vita pärlor kvar heller för den delen.